
Vad räknas som ett konstigt namn i Sverige? En guide till udda men godkända namn och några av de mest kända ansökningar Skatteverket avslagit: från Metallica till Brfxxccxxmnpcccclllmmnprxvclmnckssqlbb11116.
Ordet konstigt är förstås subjektivt. Det som lät bisarrt för dina farföräldrar (Neo, Storm, Saga, Loke) kan vara helt vardagligt idag. Ändå finns det en tydlig kategori namn som konsekvent uppfattas som udda i Sverige: namn hämtade från popkultur, varumärken, väderfenomen, enskilda bokstäver eller rena påhitt. En del av dem har godkänts efter debatt, andra har konsekvent avslagits av Skatteverket.
Sedan 1 juli 2017 gäller en ny namnlag i Sverige. Den är betydligt liberalare än den tidigare från 1982, men den slår fortfarande fast att ett förnamn inte får:
Det är dessa tre kriterier som avgör om ett udda namn får passera eller inte. Vad som utgör "anstöt" eller "obehag" har förändrats stadigt över åren, och praxis har blivit allt tillåtande. Många namn som en gång stoppades (Elvis, Q, Metallica) har senare godkänts, ibland efter överklagande till kammarrätten.
Många namn som idag är helt normala i Sverige uppfattades som ovanligt konstiga för bara en generation sedan. Nedan är fem exempel på val som ofta väckte huvudskakningar hos föräldrar eller mor- och farföräldrar men som idag antingen är populära eller åtminstone helt vardagliga.
Not: Saga och Storm används både som pojk- och flicknamn. Här visas pojkstatistiken. På flicksidan är Saga för övrigt sedan flera år topp 15.
En bra påminnelse om hur snabbt smaken förändras: kurvorna nedan visar hur några namn som en gång var udda eller kontroversiella har rört sig i statistiken. Saga och Freja är typexempel: båda hämtade från mytologin, båda för hundra år sedan otänkbara som riktiga förnamn, båda idag topp 20.
Samma sak på pojksidan. Vincent gick från udda till listtopp på ett par decennier. Loke och Storm är fortfarande små i absoluta tal, men växer stadigt, en typisk bana för namn som är på väg att gå från "konstiga" till "coola".
Här blir det verkligt intressant. Följande namn har alla varit föremål för namnansökningar i Sverige och blivit avslagna av Skatteverket (och i flera fall även av kammarrätten). Vissa av dem är genuint försök av föräldrar att ge sitt barn ett unikt namn; andra är rena protester mot lagen. Alla har blivit klassiker i svensk namnhistoria.
Not: siffrorna som visas ovan avser förekomst i SCB:s topp 100 för 2025. De flesta av dessa namn förekommer förstås inte alls, men Elvis är numera godkänt och används.
Ingen svensk namnguide är komplett utan detta. År 1996 vägrade ett par i Halmstad att registrera sin son inom lagens föreskrivna tidsfrist. Som en protest mot den då gällande namnlagen och den bötesavgift man riskerade valde de att ansöka om namnet Brfxxccxxmnpcccclllmmnprxvclmnckssqlbb11116, som enligt föräldrarna skulle uttalas "Albin". Skatteverket sa nej. Föräldrarna ansökte då om A istället. Även det avslogs.
Fallet blev en global nyhet, hamnade i Guinness rekordbok som exempel på det längsta föreslagna förnamnet och används fortfarande som skolexempel i juridik- och lingvistikstudier. Att namnet inte gick igenom är knappast förvånande, men det bidrog till att öppna debatten som ledde till den mer liberala namnlagen 2017.
Samma år, 1996, ville ett annat par döpa sin dotter till Metallica. Skatteverket avslog: namnet ansågs olämpligt eftersom det var ett varumärke. Föräldrarna överklagade till kammarrätten, som gick emot Skatteverket och godkände namnet. Rätten menade att Metallica varken var anstötligt eller kunde leda till obehag för barnet.
Metallica-fallet blev en vändpunkt. Efter det har praxis rört sig gradvis mot att godkänna fler namn som tidigare skulle setts som omöjliga, inklusive Elvis, Google (i vissa fall som mellannamn), och en rad namn hämtade från film och tv.
Den nuvarande lagen om personnamn (2016:1013) trädde i kraft den 1 juli 2017 och är betydligt mer tillåten. Några av de viktigaste förändringarna:
Trots liberaliseringen gäller de tre grundkriterierna kvar: inget anstötligt, inget som ger barnet obehag, inget annat olämpligt. Det innebär att namn som är rena skällsord, som anspelar på våld eller sexualitet, eller som är uppenbara varumärkesprovokationer fortfarande stoppas.
Beror helt på var på skalan man ligger. Att välja ett namn som är ovanligt men etablerat (Loke, Storm, Saga, Neo, Vincent) är sällan ett problem. Barnet kan behöva stava sitt namn en gång i telefon då och då, men slipper faktiska bekymmer.
Att välja ett namn som är genuint konstigt (ett påhittat ord, ett varumärke, en symbol, en enskild bokstav) är en betydligt större risk. Även om Skatteverket godkänner det så följer barnet med namnet resten av livet: i skolan, på jobbintervjuer, i CV, i vårdcentralens kösystem. Namnlagen finns just för att skydda barnet från val som föräldrarna gör i stundens ingivelse.
Vår rekommendation är enkel: vill du hitta något udda, sök i den mjuka änden av skalan: riktiga svenska eller nordiska namn som fortfarande är sällsynta men som inte skickar barnet på en hel livstid av förklaringar. Vi har flera guider som hjälper dig navigera det området:
Konstiga namn är en rörlig kategori i Sverige. Många av dagens topplistenamn (Saga, Freja, Vincent, Storm) hade avslagits eller åtminstone väckt uppståndelse för hundra år sedan. Samtidigt har vi en tydlig grupp namn som konsekvent stoppats: rena varumärken, enskilda bokstäver, och förstås Brfxxccxxmnpcccclllmmnprxvclmnckssqlbb11116.
Namnlagen från 2017 gör det lättare än någonsin att välja ett udda namn, men den finns fortfarande där som skydd, både för barnet och för allmän ordning. Vill du vara garanterad att slippa avslag: håll dig till riktiga namn, testa uttalet högt, och kolla en gång till att namnet fortfarande känns rätt om tjugo år, inte bara idag på BB.